Något jag frågar mig själv ofta är om jag är en deprimerad själ eller om jag bara är en helt normal människa. För alla har väl ångest? Men frågan är om folk sitter hemma i soffan och röker cigarett efter cigarett, och känner för att springa tio varv runt huset bara för att se om det finns någon som skulle reagera. Jag äter inget, förutom lugnande. Och även om jag hade velat äta, så finns det inte en krona över. Jag har 7 kr och några knappar i min plånbok. Igår fick jag hem min studentmössa, och jag kände bara för att lägga den i sopnedkastet. Det finns ingen ork att njuta, det finns ingen kraft att vara glad. Och de få sakerna som får mig att bli rätt så glad ibland, det är de som drar ner mig i skiten ännu mer. Kärlek då? Den känner jag fan ingenstans. Vissa killar vill bara ha sex, de andra killarna vet inte vad de vill.
Ska vi kanske bara åka någonstans och aldrig komma tillbaka? Du och jag själen, jag kommer aldrig vilja lämna dig.
1 kommentar:
Du skriver så galet bra :) Kram på dig!
Skicka en kommentar