12 aug. 2010

Student

Hur fint du än har det och hur lycklig du än är, så blir du deprimerad av att inte ha något att göra.

Jag ser numera ledighet som min största fiende, och det känns inte riktigt bra. Skolan börjar om drygt 2 veckor, vilket betyder att jag inte har något att göra i 2 veckor till. Det finns egentligen så mycket jag faktiskt vill göra! Jag vill pyssla tills jag har sår på fingrarna, gå en silversmideskurs, resa någonstans eller bara laga god mat. Men det finns inte pengar till någonting. Men nu är det sista månaden i en värld utan pengar, sen får jag hoppa ett steg i den ekonomiska stegen. Jag blir student.

En annan sak, som för mig inte betyder så värst mycket för mig, är att jag fyller 19. Den mest onödiga åldern i hela världen. Men jag ska i alla fall åka med en kalla till din grav. Jag satt för någon dag sedan och funderade på om jag skulle skriva en önskelista. Men jag kom fram till att det bara finns en materiell sak som jag önskar mig, och jag tror jag kommer få vänta ett tag till på den. Det är det där halsbandet, som jag har suktat efter i snart fem år. Först tänkte jag att den som ger mig det halsbandet, är den rätta. Och jag gick runt och tänkte så, för att på något sätt stimulera min ensamhet. Jag vet att jag inte kan basera min kärlek på ett halsband, men man vill endå tänka sig bort i den där lite osmickrande materiella världen ibland. Alla har vi väl någon sak som är den absolut ultimata presenten.

Men nu ska jag skriva min otroligt gulliga (icke materiella) önskelista;
- En puss från min pojkvän på morgonen
- Att någon blomsteraffär i hela stan har två kallor
- Fint väder när jag ska sätta kallan på din grav
- Ännu fler pussar
- Att tårtan som jag och Ebba har planerat att baka blir god
- Att jag får dricka ett gott glas vin
- Sen vill jag inget hellre än att somna med ett leende på läpparna

Jag har satt upp en bild av dig och mig på mitt rum mormor. Jag älskar dig.

Inga kommentarer: